On my way

I'm packing my bag! Tomorrow I'm off to New York to meet my lovely husband. I can't wait! The only time I've ever even been close to New York was last summer when I missed my connecting flight from JFK to Copenhagen. They gave me a new ticket for the day after, but all the hotels around the airport were fully booked. My luggage was gone and I had an inflammation in my foot which hurt a lot and I could barely walk without looking like I was 90 years old. I didn't have a cellphone and it was 4 in the morning and there were no taxis. I finally took a really dodgy cab to a even more dodgy hotel in the middle of nowhere. I paid five times the price for the cab and I thought that if he tries to kill me now it would have been my own fault because I'm stupid enough to even be in this car right now.
Well, New York, I know that we both can do a lot better than this. See you tomorrow!



Här hemma packas det för fullt. Imorronbitti åker jag nämligen och möter min käre man i New York. Jag längtar! Enda gången jag ens varit i närheten av i New York var förra sommaren när jag missade mitt flyg därifrån till Köpenhamn, blev ombokad till dagen efter, mitt bagage var borta, alla hotell i närheten var fullbokade, jag hade en inflammation i foten så jag hade sjukt ont och kunde knappt gå, jag hade ingen mobil och klockan var fyra på morgonen. Gråtfärdig och uppgiven åkte jag svarttaxi till ett hotell mitt ute i ingenstans. Betalade femdubbla priset för taxin och tänkte att dör jag nu så är det banne mig mitt fel eftersom jag är så dum som går in i bilen.
Jaja, New York, jag vet att både du och jag kan bättre. Vi ses imorron!

I would have done it all over again

Idag är en sån där dag när jag längtar tillbaka. Jag vill ut och resa igen! Det finns så mycket att se i världen och jag vill se allt, men samtidigt vill jag tillbaka till de här platserna igen. Jag saknar dofterna, maten, människorna, solnedgångarna, värmen.. Allt. Jag saknar till och med det jobbiga med att resa; 20-timmars tågresor utan luftkonditionering i 40 graders värme med hål-i-golvet-toaletter och obekväma sovplatser och allt som man stör sig på eftersom det är så annorlunda och ologiskt från hur det är hemma i organiserade Sverige. Det finns tusen saker som jag var skitförbannad över när vi var ute och reste. Att jag till exempel inte fick komma in på många barer eftersom jag är tjej, är en sak. Vi fick sitta i det anslutande "familjerummet" istället. Vi leddes dit genom det mörka rummet medan 40 par nyfikna ögon stirrade på mig.
På vissa ställen fanns det inget varmvatten i duschen. Vi fick varmt vatten i en hink från de som ägde vandrarhemmet, och sedan tvålade vi in oss och hällde vatten över oss.
På andra ställen blev det strömavbrott hela tiden. Det regnade och hela stan var en stor lerpöl. Vi var ute på en vandring i djungeln och hoppades på att se en tiger eller en elefant. Det regnade hela tiden, och vi såg varken en tiger eller en elefant, istället kryllade det av blodiglar som försökte krypa innanför skorna och byxorna. Vi fick tobakspulver av guiden som vi hällde på, och då ramlade de av. Men det fanns ju så många av dem! Fy va äckligt det var. Samma guide bar förresten både mig och Mattias över en liten flod som gick i djungeln, haha. Han var kortare än mig och ändå insisterade han på att bära oss över. Gulligt.

Oj, vad jag saknar allt det där. Att resa, se nya saker, leva enkelt och verkligen ta dagen som den kommer. Den resan är bland det bästa och mest lärorika jag gjort. Jag lärde mig så mycket om mig själv, och lite om världen också hoppas jag. Tänk så mycket vi har som vi verkligen inte behöver egentligen. Jag vet numera att allt jag verkligen behöver får plats i en ryggsäck.

San Diego Chargers

Kom på att jag aldrig la upp bilderna från söndagen i San Diego. Hela anledningen till att vi åkte dit var ju för att vi skulle gå på amerikansk fotboll för första gången. San Diego Chargers vs. Miami Dolphins
Vaknade upp till en solig morgon och gick upp på hotellets tak för att äta frukost.

Sedan bar det av mot arenan, ett par timmar innan för att hinna med lite hederlig amerikansk tail gating. Hela parkeringen var full med bilar och husbilar och partytält. Folk hade tagit med sig egna grillar och drack öl och spelade musik, både fans från San Diego och Miami. Alla tillsammans.
Ibland är bra att man har en stor baklucka. Vi hade också med oss mat och öl, och spelade 80-talshits. Kanske inte lika bra som att ha med sig en grill och bergssprängare, men ändå.

Sedan var det dags för matchen. Oj, var det det vi kom hit för? Om ingen sagt nåt hade jag nog kunnat hänga på parkeringen ett par timmar till.

Amerikansk fotboll innebär mycket sånt här...

...och sånt här. Och däremellan tusentals reklamavbrott. Hela tiden.

Allt som allt var det en rolig dag, speciellt innan vi gick in på matchen. Jag blev mest förvirrad av alla cheerleaders och reklamavbrott och pauser, och av att vi stektes i solen i 40-graders värme. Kul grej att gå på men det är nog ingen sport jag kommer följa. Det här får jag väl äta upp om tio år.

Köpenhamn

Igår åkte jag och mamma till Köpenhamn över dagen. Strosade runt på gatorna, tittade i affärer, drack rosé och åt wienerbröd. Solen sken i Helsingborg när vi åkte över sundet.

Lite shopping blev det också. Jag hittade en poster i en liten antikvitetsaffär som ska upp på väggen hemma (om M gillar den såklart) och ett par skor till bröllopet nästa helg. Idag åker jag till Göteborg!

Framme!

Så har jag då efter en resa som tog 44 timmar istället för 17, via New York och Paris, kommit fram till Sverige. I lördags landade jag på Kastrup. Mamma kom och hämtade mig och sedan gick vi förbi pappas jobb och åt pizza på bakgården i Helsingör. Mysigt, men jag var helt slut och groggy men det var väldigt skönt att vara framme.

Highway 1

Såhär såg det ut när vi körde ner längs den slingrande Highway 1 mot LA i söndags. Det var så overkligt vackert.
Idag har jag inget att skriva om direkt. Jag stukade foten för ett par veckor sedan när jag var ute och joggade men sprang vidare ändå för jag trodde att det bara var träningsvärken som gjorde ont. Men förra veckan i San Francisco började det göra ondare och jag såg att foten svullnat upp och sen dess har jag mest haltat runt hemma på starka värktabletter. Nu börjar det äntligen bli bättre i alla fall. Idag har jag spenderat dagen tillsammans två avsnitt av The Kennedys och läst Charlotte Brontë's Jane Eyre. 

San Francisco

I helgen åkte vi upp längs kusten för ett par dagars slappande. Första stoppet var San Francisco. Det var min första tur till stan, och vi hann med en del på de 24 timmarna vi spenderade där.
Oturligt nog hade jag lyckats stuka foten när jag var ute och joggade så det blev inte särskilt mycket promenerande.

Nästa gång blir det en längre tripp till SF. Kändes som att den staden har mycket mer att erbjuda. Vår enda kväll spenderades bland annat på den schyssta baren Tunnel top som är känd för att de gillar sin Fernet (plus i kanten). Det var litet och trångt, musiken var blandad och bra och drinkarna urgoda.